mercredi 2 avril 2008
Short CV. THEATRE
As director:
2008: NUTS by Fausto Paravidino. Academy of theatre and musik, Gothenburg university. Sweden.
2007: The Birdman by Noami Walace. Radio Theatre, SR. Sweden.
2007:VD by Stig Larson. Folk Teatern Gothenburg. Swden.
2005: Lasermannen (The Laser Man), a play written by Bengt Ohlsson inspired by
Gellert Tamas book with the same name. Gothenburg Civic Theatre, Sweden.
2002: Det Epileptiska Riktmärket, (The Epileptic Target), by Martina Montelius.
Teater Galeasen, Stockholm, Sweden.
2002: Kyss Mina Skor, (Kiss My Shoes), by Lucia Cajchanova and Amir Bargashi.
Uppsala Stadsteater. Sweden.
1991: Produced, adapted, directed, and acted in a one woman production of Medea by
Euripides, Gothenburg Civic Theatre. Sweden.
As actress :
1999: Medea by Euripides, directed by Sara Erlingdotter, produced by Melby Scenkonst
and the National Theatre.Sweden
1995-1998: Member of Shikasta, a multi-cultural theatre ensemble in the Swedish
National Theatre. Offret, Celestina, Ur Mimers Källa, Hamlet and Nils Holgersson.
Artistic leader Leif Stinnerbom.Sweden
1995: Everybody, a play, directed by Sara Erlingdotter. Mellby Scenkonst. Sweden.
1992-1994: Dibbuk by Anski / Brus Mayer and The Christmas plays, directed by
Peter Oskarson, Orionteatern in Stockholm. Sweden.
1991: Produced, adapted, directed, and acted in a one woman production of Medea by
Euripides, Gothenburg Civic Theatre. Sweden.
1971-1984: Work in Iran. Member of the ensembles ”City Actors” in the Kargahe Nemayesh, The “Tehran City Theatre” and “Charsu Theatre”. The artistic leader, Arby Ovanesian, one of Iran’s most important avant-garde theatre and Film directors. Acted in several stage productions of works by:
Arthur Miller, August Strindberg, William Shakespeare, Luigi Pirandello, John
Osborne, Jean Paul Sartre, Thornton Wilder, Samuel Becket, Anton Chekhov, Albert
Camus, Henrik Ibsen, Peter Gill, Tadeusz Rogevich, Bertolt Brecht, Tenessee Williams,
Federico Garcia Lorca, and the Iranian Play writers: Gholamhosein Saedi, Mehdi Hashemi, Mahin Tadjdod, Reza Ghasemi and Bahram Beyzai.
Participated in many international theatre festivals: in Poland (Warsaw and eleven
another cities), Venezuela (Caracas), Brazil (Rio de Janeiro and Sao Paulo), and The
United States (New York City on two different occasion) THEATRE.
UR PRESS ,FILM,TEATER
Som Regissör
”HÄKTET” 4 timmars Tv drama i 4 avsnitt. Manus: Kalle Lind. Regi: Susan Taslimi
1-….Närv och tydlighet, psykologiskt sammansatta karaktärer och politisk udd…. Den danske regissören Simon Staho som i en intervju anklagade svenska filmer för att vara tandlösa idylliker, borde ta en titt på ”Häktet”.
Ulrika Kärnborg, DN
2- För övrigt tycker jag att serien ”Häktet” i Susan Taslimis smarta regi håller stilen. Bäst i rutan just nu.
Ulrika kärnberg. DN
3- Häktet blev höstens bästa svenska dramaserie; totalt trovärdighet, engagerande, omskakande, välspelad…
Jan-Olov Andersson, Aftonbladet
4- Maxkväll i brottsmiljöer. Mest desperat i serien ”Häktet” där sista avsnitt inte var något slut utan en påminnelse om en miljö där inspärrningen och frigivningen är delar av ett paternosterverk av ångest, mästerligt utvecklad i Susan Taslimis regi till debutanten Kalle Lind begåvade manus.
Kerstin Hallert Aftonbladet
5- Starka porträtt i nya dramaserien ”Häktet”…. Regissören Susan Taslimi-skådis i SVT-serien ”Orka! Orka”. Där hon även regisserade flera avsnitt- har verkligen lockat fram det bästa hos ensemblen. Sällan så mänga personer skildras med sådan närvarokänsla.
Jan-Olov Andersson Aftonbladet
6- ”HETAS I RUTAN”: Susan Taslimi … regissör, som gjort starka och omskakande dramaserien ”Häktet.
Jan-Olov Andersson Aftonbladet, 23 okt 2005
7- ….Och Han (Kalle Lind) tillsammans med Susan Taslimi- lyckats hundraprocentlig med det som kanske är svårast av allt: att skruva karaktärerna intill karikatyrens gräns och samtidigt behålla en total trovärdighet, speciellt i dialogen.
Jonas Lundh- Aftonbladet.
8- Snabbt accepterar jag Häktets verklighet…Samma banaliteter och krokigheter som stärker trovärdigheten- just eftersom de finns där i alla sorts vardagar. Snyggt är det, på det där grågulbruna administrations-myndighets-byråkratiska-viset. Det enda färgstarka är den obligatoriska cirklar-i-rutor-tavlan från Ikea- och persongalleriet.
Ulrika Svensson, aftonbladet
9- ... tv-dramatik av högsta klass. Regissören Susan Taslimi skapade snabbt en tät, klaustrofobisk känsla av ett ställe där konflikter, hat, sorg och vanlig småaktig irritation när som helst kan explodera. I stället för fördomsfullttillyxade karaktärer, som jag befarat, kom vi så tätt inpå rollfigurerna att minsta por syntes. Alla blev människor i all sin skröplighet.
Britta Svensson expressen
10- En biofilm kan man gilla för känslan, för de vackra actionscenerna. Men i en tv-serien måste man tycka om hata eller åtminstone bry sig om karaktärerna. Varför ska man annars se dem nästa vecka igen? I ”häktet” växer karaktärerna sig bredare med avsnitt och det är då det blir kul…. Fyra timmar är det värt att vänta på en upplösning som förvånar.
Charlotte Ågren, Hälsinborgs Dagblad
HUS i HELVETE. Regi & Manus: Susan Taslimi- Långfilm. Premiär öppningsfilm Göteborgs Filmfestival 2002
1- Settled in Sweden för the past decade, Iranian actress Susan Taslimi (known for her work in Bashu, the little Stranger) make an impressive debut as a director in this no-hols-barred look at the travails of an Iranian family attempting to adjust to their new homeland…..Taslimi clearly loves working with her actors, and powerfully orchestates all the nuances of the family`s collective and individual emotions, creating a revealing and engaging look at cultural and generational collisions. Susan Taslimi is a celebrated Iranien actress. During her years in Sweden she has been active in the theater. This is her directorial debut on film.
Los Angeles Filmfestival.
2- Part horrific comedy, part drama of family horrer.
Barbara Scharres, Skiskel film center Chicgo
3- Hus I Helvete är en överraskande frisk och rolig film och en häpnadsväckande debut av skådespelerskan Susan Taslimi som både skrivit och djärvt regisserat detta kontrollerade kaos där vårt Sverige får en rannsakande och komisk genomlysning.
Gunnar Bergdahl, Göteborgs Filmfestival 2002,
4- - Mycket är bra i Susan Taslimis film. ..Och ljuvligt är hur kvinnorna skildras- Sensuella, fräcka, viljesstarka. Det är så skönt att se en film där kvinnorna får vara hela människor och där lusten efter kärlek och sex inte alls har med ålder och smala kroppar att göra, som så ofta annars i vårt samhälle där starka känslor verkar vara förbehållet personer med låg ålder och tillika kroppsvikt.
Göteborgs Filmfestival 2002
5- Susan Taslimi debuterar med en film om kvinnorna och sex, en film där kvinnorna har många ansikten. Men en sak är klar: de är kåta men har olika strategier för att leva ut sin sexualitet…Susan Taslimi kopplar ett komisk grepp på en tragisk problematik. …
Agneta Svensson
6- Taslimi Skildrar häftiga krockar mellan olika synsätt, det ena auktoritärt, patriarkaliskt, det andra med respekt för individens egna val. Filmen borrar sig djupare ned samtidigt som den vidgar perspektivet…”Hus i Helvete” blir därför en modigare film. Humorn är burlesk och drastisk och filmen blir i vissa ögonblick rena farsen. Tempot skruvas upp och hela filmen präglas av en för svensk film ovanlig intensitet…
Annika Gustavsson, Syd Svenska dagbladet
7- Susan Taslimi har gjort sina karaktärer starka och komplexa…Hus i Helvete är en i sina stunder otäckt och brännhet skidring av en familj där mannen till varje pris vill behålla sin heder. Men Hus i Helvete är mer än så. Det är en skruvad och humoristisk berättad film, som trots sin svärta bjuder på mycket värme och som, det kan jag avslöja redan nu, inte slutar med något hedersmord.
Anna Hedelius, Nyhetsbrev
8- …Fria, fräcka, storslagna scener…
Göteborgs posten
9-…kryddstark berättelse med varm humor…en rasande rolig film...
Helsingborgs Dagblad
10-…Burlesk och Drastisk…ovanlig intensitet…
Sydsvenska Dagbladet
11-…Uppfriskande historia om traditioner och uppror…
Dagens nyheter
SUSAN TASLIMI. Som REGISSÖR.
Teater, Ur press:
VD av Stig Larsson. Premiär på Folkteatern Göteborg. 21 April 2007
1- Regin tonträff och precisionen i rolltolkningarna är värda högt betyg. En av Folkteaterns tätaste föreställningar under senaste år.
Hans Ingvar Hanson SvD 26 april/07
2- Underbarsevärd föreställning. stor skådespelar konst.
Göteborgsposten 23 april/07
3- Gränsen mellan ute och inne, mellan yttre och inre, är upplöst. Allt och alla ligger öppna för invasioner. Det som återstår av den heliga familjen är till salu för några tusenlappar.
Mikael Löfgren, DN 23 april/07
4- En förstklassigt stark upplevelse.
Björn Gunnarsson, Hallands Nyheter 23 april/ 07
5- Folkteaterns bästa på många år. Dramatikern Stig Larsson och dess regissör, Susan Taslimi är utan tvivel det bästa som har hänt Folkteaterns stora scen på många år. Stig Larssons moderna och demoniska mysteriespel har tyvärr hunnit vinna ännu mycket större aktualitet än vid Dramatens urpremiär i slutet av åttitalet, och Susan Taslimis, strama, precisa regi öppnar ytterligare visuellt starka rum för 2000-talets eskalerande fokus på individ, kropp och makt, i motsats till frihet, omsorg och solidaritet,
Styckens väldiga sprängkraft hanteras av Susan Taslimi med sådan fingertoppskänsla i såväl rollbesättning som regi, att pjäsens fem karaktärer under dramats långsamt exploderande intrig stiger fram i pregnanta och genomarbetade porträtt.
Anders Thuresson, Bohusläningen 25 april/07
LASERMANNEN Av Bengt Ohlsson (Inspirerad av Gellert Tammas bok ”Lasermannen, berättelse om Sverige”. Urpremiär på Studion på Göteborgs Stadsteater 2005
Scenografi och kostym: Lili Riksèn
Ljus: Anders Johansson
Dramaturg: Nadia Gabay
Mask och peruk: Mikaela Artèn
Redigering och mixning av dokumentärfilmmaterial: Tomas Lundmark
Filmning: Andreas Wessberg
I rollerna: Eric Ericson, Boris Glibusic, Hanna Bogren, Roberto Gonzalez, Maria Rudberg, Lasse Pierrou, Peter Melin och Anna Bjelkrud
1- Susan Taslimi är en fenomenal personinstruktör som mejslar ut alla sina karaktärer med stor noggrannhet och både hon och Bengt Ohlsson har ett charmerande sätt att balansera mellan humor och allvar.
Fredrik Pålsson, Sydsvenskan
2- Detta är en uppsättning som Stadsteatern kan vara stolt över: En nyskriven svensk pjäs- välregisserad, skickligt spelad och med elegant scenografi. Som, trots sitt skrämmande ämne, både är underhållande och tankeväckande.
Kajsa Öberg Lindsten, Scenkonst
3- Det är effektfullt med klipp ur tv reportage, löpsedlar och tidningsurklipp projicerade på kulisserna….. Pjäsens början är lysande. Boris Glibausis som den mördade iranier och Eric Ericson som Lasermannen har varsin monolog som går rakt i maggropen på Publiken. Deras spel i Susan Taslimis regi dröjer inte en sekund i något onödigt eller ördrivet.
Bruno Bran, Proletären
4- Det här är en föreställning som bökar inombords, lika intelligent och intressant som frustrerande.
Anneli Dufva, kultur nytt
5- Som helhet är Lasermannen en mycket välspelad föreställning, som blir allmängiltig just genom att vara så svensk och så personlig.
Vibeke Karlander, Båros tidning
6- Redan att kliva in i Studion på Göteborgs Stadsteater är som att kliva in i ett rent helvete faktiskt…. Susan Taslimis regi är rapp, den är nästan uppsluppen, och med film och musik gör de på ett väldigt snyggt sätt väldiga fina tablåer som ger de här karaktärerna tid och rum…. Jag går där ifrån och känner mig uppfylld, för det här fungerar som jag tycker att bra teater ska fungera. Den verken förenklar eller förskönar, den värjer inte för obehagiga sanningar, utan den visar bilder av världen precis som det ser ut, och det inte är så himla vackert alla gånger, men det är sent, och det tycker jag är bra.
Anna Hedeljus., Kulturnyheterna
7- Jag måste tänka tillbaka till Elverksfestivalen i våras på Pustervik för att komma på en teaterföreställning som jag tyckte mycket om, nämligen Peter Birros Arbetarklassens sista hjältar. Vad är det som den har gemensam med Lasermannen utom att båda är så välspelade? Det kanske är just det, det lugna tempot, det välformulerade manuskriptet, men kanske mest ändå att det finns en djup mänsklig dimension i föreställningen.
Åke S Petersson, Scenkonst
8-….Lasermannen kommer in på sin cykel, oklanderligt klädd. I Eric Ericsons skickliga gestaltning är ha en gåta och en osentimental tragedi: förkrossade och kylig, inte tom, men ihållig, så att hela hans strama kropp ge klang av en förlust han inte själv vet om längre. Scenerna från hans barndom med Peter Melin i de två rollerna som hans bror respektive bäste vän är lysande teater.
Ingegärd Waaranperä, DN
9- Det måste ha varit ett osedvanlig otacksamt arbete för regissören Susan Taslimi att försöka få liv i ett stycke nästan helt utan dialog eller möjligheter till utspel mellan olika personer.
Hans Peterson, Hallansposten
10- I sin dramatik har Bengt Ohlson skalat bort hela skildringen av polisarbete och fört in två förhörsledare som talar med mamman, pappan, brodern, vännen, läkaren och Ian Wachtmeister, samtidigt som lasermannen och en iranier som får symbolisera alla offren kommer till tals. Det är ett grepp som fungerar väl och som Susan Taslimi förvaltar utomordentligt.
Kersti Bergold, Vestmanlands Läns Tidning
DET EPILEPTISKA RIKTMÄRKET Av Martina Montelius Regi : Susan taslimi
Urpremiär 13 oktober 2002, Teater Galeasen.
I rollerna: Ingela Ohlson, Nomi Rapas
Scenbild: Ulf Englund
Kostym: Maria Feldin
1- Susan Taslimis regi är skärp och känslig i sin blick för pjäsen allmängiltiga bild av familj, föräldrar och barn i 2000-talet….på Galeasen blir än en gång teaterleken dödligt allvar.
Margareta Sörenson, Eexpressen
2- Susan Taslim gör rätt i att regissera Martina Montelius familjedrama ”De Epileptiska Riktmärket” som om pjäsen abrupta språkfigurer var helt normala. Montelius lätt absurdistiska repliker brukar annars fresta till en motsvarande scenisk gestaltning, men denna gång får de båda rollerna befolka en högst vanlig lägenhet av vardagsröra i två rum och kök.
Claes Wahlin, Expressen
3- ”En pjäs som skär ner till benet, skoningslöst…
Lars Lind, SVD
4- ”det starkaste man kan se i Stockholm just nu”
5- ”Höstens knytnävsslag i magen”
Nöjesguiden
KYSS MINA SKOR Av Lucia Cajchanová & Amir Barghashi. Regi : Susan Taslimi. Urpremiär: Uppsalas Stadsteatern mars 2002
Scenografi& kostym: Annika Nieminen Bromberg
Ljussättning: Mats Ölin
Mask & peruk: Anna Lilja
Dramaturg: Marie Persson Hedenius
Medverkande: Margareta Stone, özz Nujen och Anders Byström
Erotik. Makt. Kollision. Förortscentrum. Folkets hus. Pjäsen Fröken Julie har just avslutats. Vaktmästaren Nasir är kvar till sist. Han har sett varenda föreställningen. Kvar är också Anja. Skådespelerska som spelar titelrollen. Det oväntade mötet börjar som en trevande attraktion. Till synes fördomsfritt närmar de sig varandra. Men skilda förutsättningar och förväntningar driver dem mot en brutal konfrontation.
1- I pjäsen finns skärpa och insikt. Men också medkänsla och en upprördhet som förefaller att inte kunna stillas förrän vrångt vridits till rätta. Därav hettan och trycket i denna modernt Strindbergska Julie.
Mario Grut, Aftonbladet
2- Anders Byströms fyrkantiga regissör Magnus får här representera ”folk, den allmänna meningen”. När han dyker upp och hotar med polisen förvandlas Nujens rakryggade och attraktive Nasir till en krum, skräckslagen liten man. Det är det mest plågsamma att se, i denna Susan Taslimis uppsättning. Så obehaglig blir denna lek med Nasirs hela existens att det känns som en lättnad att strax därefter se alla skådespelarna i vänligt samspråk på Stockholmståget.
Sara Granath, Svenska Dagbladet
3- Tyngdpunkten i regissören Susan Taslimis iscensättning ligger dock på de vaga gränserna i det sociala livet mellan lek och allvar och vid frågan om respekt för den mänskliga integriteten.
- Att regissören avstått från att göra Anders Byström i rollen som regissör Magnus till en karikatyr eller schablon, vilket annars hade legat gärna till hands, är också det någonting att räkna uppsättningen till godo….Därutöver har Susan Taslimi i sin regi inte heller försummat att ge plats åt både inskott här och var av avväpnande humor. Okonventionella scenlösningar som när ljuset mot slutet helt frankt släcks och en hel del sensualism.
Bo- Ingvar Kollberg., Uppsalas nya tidning
4- Lekfull stämning som blir alltmer sexuellt laddad, medan dansmusiken från den pågående kulturfestivalen tränger igenom från lokalen bredvid. Det är ett könsmöte över klassgränserna som slutar lika katastrofalt som Julies och Jeans, men förloraren är här oundvikligt Nasir. …..Dessa 50 minuter av samtidsdramatik berättar mer än ett års samlade tv- debatter om ”invandrarfrågan”.
Nils Schwartz, Expressen
MEDEA av Euripides. Soloföreställning. Textbearbetning/scengrafi//Regi/Spel: Susan Taslimi. Premiär 26/12 91 Göteborgs Stadsteatern
Skisser till Kostym och Mask Touka
Kostym Gabriella Grennard7 Ulla Petersson på Desinekompaniet och Nasrin Barati.
Mask Lars Carlsson, Anna Säve. Ivan Johansson.
Producent & Regiassistent & Talpedagog Anders Lövqvist
1- Ända från Medeas skrik ur det kompakta mörkret på Studions scen…står den iranska skådespelerskan Susan Taslimis tolkning av Medea som ett ursinnets försvarstal. Det är en avskalad och ren föreställning…Den iranska skådespelerskan förkroppsligar dramat i Kreons palats och blir i sin groteska dödsdans ett med berättelsen…När Medea dödar sina barn lider hela hennes kropp. Den fruktansvärda handlingen bär med sig sin motsats. Svärdets oundvikliga rörelse hejdas oavlåtlig. Barnamordet blir i Taslimis spel en strid på liv och död: Medeas plågade skrik understryker de dubbla i situationen, men det som väger över i hennes starka tolkning är livskraften. Det går ett stråk av hetta rakt genom de isande dramat.
Anders Thuressor, Göteborgs Posten 29/12 9
SUSAN TASLIMI, Som skådespelare,
Film, Ur press:
”Susan Taslimi `s career changed forever the face of professional acting. The versatility of her performances was instrumental in the success of Beizai`s cinematic career.”
Close up, Iranian cinema, past, present and the future. By: Hamid Dabashi, Filmcritic, Professor and Chair Department of Middle east and asian Languages and Cultures- Columbia Universit, NewYork USA.
”THE BALLAD OF TARA” Regi& Manus: BahramBeyzai. Premiär Internatinonal du film Cannes 1980
1- ”The impeccable acting of Suan Taslimi as Tara is the indication of perfekt choice and of the remarkable capability of the actor in the cultivation and performance of her role. This capability is evident not only in her acting but also in her phyionomy. Susan Taslimi- in her wheat-like complexion, elongated nose, set-back but penetrating,open,and intimidating eyes, witch at time have that affectionate look, bony and sculpted cheeks, the wrinkle of power at the side of her mouth, the thin line of thought on her long forehead, her tall stature, and then that authority in her demeanor and speech- is the very epiph of Mother-Earth: That very mythological vision of woman that can very well belong to yesterday, today, or tomorrw, and all the time remain thoroughly woman.”
Close up, Iranian cinema….Shahla Lahiji, Filmkritiker, tidningsredaktör, Teheran, Iran.
2- With ”Ballad of Tara” Beyzai fully developed his personal style and his unique ability to adapt traditional iranian forms of drama to the screen. With the charismatic Susan tslimi playing the lead role, te film explores the feminine power at the base of persian mythology, subverts the sterotypical depictions of woman in iranian film and has strengthened Beyzai´s reputation as a ”womens´s director”.
Víennale´95, Tribute to Bhram Beyzai
3-With the charismatic Suan Taslimi playing the lead role, the film explores the feminine power at the base of persian mythology, subverts the stereotypical depictions of woman in iranian film and has strengthened Beyzai`s reputation as a woman`s director
”BASHU, THE LITELE STRANGER”. Regi & Manus: Bahram Beyzai, 1990.
1-…The work of a master…reminiscent of early Kuruosawa.
Eliot Stein, VillageVoice
2- ”Bashu, the little Stranger” by Bahram Beyzai, has been voted the best Iranian film film by Iranien critics. Made during the Iran-Iraq war and originally banned, it tells of a poor farm wife trying coax a young war refugee out of his rear and trauma,; it features a brilliant performance by actress Susan Taslimi.
The Iranian Cinema, by Godfrey Cheshire
3- …The film realy belongs to Susan Taslimi as Nai. Play a primal symbol herself, she`s earth and air, substance and spirit, strength and beauty each simutaneously etched in her every move, her very maner. This is a stanning performance.
Starlight Cinema ( in van Courver, B.C.) Film guide. Feb.15-apr.25,1991 page 23
4--”Testamente to Power of Love”…There´s much of Anna Magnani in Taslimi´s gestures and volcanic talent- in her tenderness and pasion and humor. This superbly gifted actress and the equally resourceful Afravian take this film way beyond sentimentality.
Kvin Thomas, Los Angeles Times June 8, 1990
5- ”Miss Taslimi, prone as she is to extravagant, earthy gestures, makes a strong and affecting presence, and the film`s scenes of village life are vivid.”
Janet Maslin, New York Times 14 sep, 1990
6- The Iranien actress Susan Taslimi is powerful and accomplished in ”Bashu, the litel Stranger”…….. Taslimi is a forceful actress; it`s too bad we won´t be seeing much of her, since Iranien movies don´t come our way every day.
Jami Bernard
7- susan Taslimi´s Nai is tower of physical and moral strength who is able to withstand both the prolonged absence of her husband, and the ostracism by her neighbors……Both Taslimi and Adnan Afravian are exelent, deftly portraying both the emotional extremes and subtleties of their characters.
Danny Feingold, Village
8- Bashu Stumbles his way into a farm run by (Nai) Susan Taslimi, a young mother of two trying to hold things together while her husband is off seeking work- call it Anna Magniani part.
Henry Sheehan, The Hollywood Reporter june 7 1990
9- …The performance of Susan Taslim earthy and beatiful…
Jonathan Mandell, Newsday, sep 14 1990
10- FILM pick of the week: ”Bashu, the litel Stranger”. Taslimi gives a rivetingly nuanced performance…..
Ella Taylor, Calender, Los Angeles Times
11- ”Rolltolkningarna är perfekta, med oförglömliga Susan Taslimi… en skådespelerska som är något av en iransk Anna Mangani”.
Voice
12- Wonderous, flawless. Bashu, the Litel Stranger is a pure joy.
Kevin Thomas Los Angeles times.
13- Cry of hope amid the suffering.
Rick Gorden . The globe and mal (Canada da`s national newspaper-FM)
14- … I sanningen värd en stor svensk publik.
Nöjesguide
MAYBE SOM OTHER TIME. Regi/manus/klipp Bahram Beyzai
Bayzai introduces the complex character of a woman (admirably realizied by Susan Taslimi…In Film Mounthly and other periodicals, Maybe som Other Time, was considered as one of the year´s best.
Out of Iranian cameras
SUSAN TASLIMI, som SKÅDESPELARE,
Teater, Ur press, Sverige:
MEDEA. Av Euripides. Riksteatern/ Mellby Scenkonst. Regi: Sara Erlingsdotter. 1999
1- Susan Taslimi förvaltar rollen som Medea på ett förträffligt sett . Hennes gestaltning har det konstnärliga format, det flöde som går utanpå alla stiliseringar och rytmiseringar, som om alla hennes inövade rörelser och repliker alltid är dom lyckligaste just här och nu. Hennes kropp suger maximalt med energi ur den lilla upphöjda spelplatsen och hon lyckas verkligen frammana ett intensivt känt främlingskap genom att ladda scenen med sin totala närvaro. Man blir inte det minsta förvånad när Susan Taslimis Medea anropar Zeus och ett milt sommarregn genast börjar smattra mot teatertältet.
Rikard Loman, Dagens Nyheter 5/7 99
2- Mot dessa ljusa gestalter bryter Medea av som en brinnande svetslåga. Susan Taslimi materialiseras ur mörkret, själv klädd i genombrutet svart och med det kolsvarta håret inramande det kraftfulla ansiktet. Hon är den främmande kvinna och Taslimi behandlar sina repliker med en helt magnifik och egenartad precision. Hennes tillvaratagande av det vokala känner inga gränser. Hon andas utdraget långsamt som pythian, övergår till att tala ett annat språk, spetsar en slutkonsonant, gör en åtbörd med handen. I hennes språk talar konsekvent en annan, djupare och mer kroppslig, erfarenhet. Det är vackert, oroande och helt och hållet fängslande,
Barbro Westling, Aftonbladet 5/7-99
3- Visste man inte att pjäsen är 2500 år gammal hade man kunnat tro att Medea ´s roll var skräddarsydd för svarta, starka Susan Taslimi, med ett ångestskrik som överröstar och genomborrar allt.
Thomas Lunderquist, Kvälls Posten 7 juli 99
4- Scenen domineras dock självklart av den iranska skådespelerskan Susan Taslimi. Det finns bara ett ord för hennes Medea-Magnifik! Klädd i dramatiskt, böljande svart i kontrast till de enkla kostymer i ljusa naturfärger tar hon ut dramats alla känslosvängar rejält- och övertygande. Med ett personligt rörelsemönster är hon ångestriden, heligt förbannad, beräknande, vansinnig, sårad och sorgsen. Hon hasar, hon sliter sitt hår, hon vrålar ut sin sorg och sin ilska och hennes intensiva ögon håller publiken i ett fast grepp vare sig de är sorgsna och tårfyllda eller ljungar av hat. Medea vinner med Susan Taslimi publikens sympati trots sina grymma gärningar…Applåderna som avslutar det hela verkar aldrig vilja ta slut.
Gunnila Wedding, Skånska dagbladet.
5- Medeas känslor får megastyrka mot inramningens strama nollställdhet- och tack vare Susan Taslimis skådespelarkonst…Den inre kamp Euripides så insiktsfullt och mångbottnat skildrar speglas intensivt i Susan Taslimis dramatiska ansikte och glödande blick. Hon getaltar en stark, intelligent, passionerad kvinna, offer för den vilda lidelse som kuvar hennes förstånd. Hon väger listigt olika hämndstrategier mot varandra, slits mellan motstridiga känslor. I en lång scen djupandas Taslimi så att et hotfullt, dovt ljud hörs i hela tältet medan Jason talar. Hennes behärskning av röstens uttrycksmedel är suverän.
Gun Zanton- Ericsson, Östgöta Correspondonten, 5/7 99
6- Taslimi förmår fånga den djupa tragik som den komplicerat sammansatta karaktären rymmer, inte desto mindre hennes ofrånkomliga kärlekssorg som undan för undan en destruktiv svartsjuka. Inte sedan jag såg Margareta Krook som Medea, i TV-teaterns uppsättning från 60 talet, har jag sett en sådan egensinnig framställning, full av energi. Med sitt böljande kroppsspråk och talang att med jämna mellanrum brista ut i ångestladdae vrål.
Johan Person, Ystad Allehanda 7 juli 99
7- Susan Taslimi bär hela denna laddning av själva förtvivlan och av handlingskraftig desperation i sin röst och sin gestalt. Hon hör hemma i en annan dimension än måttens och balansens;…
Carlhåkan Larsén, Sydsvenska 7/ 7 99
8- Susan Taslimis Medea är en flykting i främmande land. En kvinna som utstrålar lika delar desperation och kvinnlig urkraft. Någonting liknande gestaltade Susan Taslimi i Reza Parsas debutfilm ”Gränsen” …Den som sett henne där glömmer henne aldrig. Samma glödheta gestaltning av en kvinna som också hon hotas av utvisning.
Ingela Brovik, Arbetet 9/7 99
9- För många aktrister med de tillämpliga utförsgåvorna i avseende på förmåga till passionerad och lidelsefull gestaltning och borrande själslig introspektion är naturligtvis Medea en önskeroll. För den mörka och intensiva Susan Taslimi med hennes säregna diktion och plastiska uttrycksfullhet syns den nästan vara skriven. I hennes ansikte, kroppshållning oh oavbrutna sceniska närvaro tycks främlingskapet vara direkt inskrivet och i röstens pendlingar mellan det lågmälda och det desperata röjs hela registret av förtvivlan och uppgivenhet, vrede, hat och triumf. Det är en stark och märklig prestation och sannolikt egentligen själva anledningen till och förutsättningen för hela produktionen.
Jan s Håkanson, Hallandsposten 10/ 9 99
NILS HOLGERSSON av Selma Lagerlöfs bok. Manus: Susanne Marko / Leif Stinerboom. Regi : Leif Stinerbom. 1998
1- Susan Taslimis kloka, värdiga Akka fyller både Nils och åskådarna med respekt. En Selma i fågelskrud. Det är en rolltolkning präglad av musikalitet och utsökt fågellik i huvudrörelse och övrigt kroppsspråk.
Gun Zanton-Ericsson. Ösigöta Correspondenten 21 augusti 1998
UR MIMERS KÄLLA. Skrönor och Sagor. Regi: Leif Stinnerbom, Riksteater, 1997
1- Det hade varit bättre om de två skådespelargrupperna hade gripit in mellan varandra. Rytm och balans hade blivit mera levande och man hade inte behövt sakna Susan Taslimi i hela andra akten. Hon är en häpnadsväckande skådespelerska som med sitt register, böjlighet och kraft kan skrämma vettet ur en karl när hon förvandlar sig från kvinna till gubbe, kärring eller vad som helst som är glupskt.
Lars-olof Franzén. Dagens Nyhter. 10 nov 96.
2- Susan Taslimi kan genomföra sådana skiftningar som från ljuv förälskelse till djävulskt hat så att det är svårt att förstå att de kommer från ett och samma ansikte.
Gösta Hörnfeldt.
3- I särklass är Susan Taslimi i rollen som Azrail. Hon laddar sin dödsängel med obeveklig död och obetvinglig sexualitet i ett. Det ät en förtärande kraft som anas bakom håret framför ögonen och händer som liksom knivar sakta och spikrakt dras över den utvaldes strupe. Jag får rysningar.
Petter Larsson, Nheterna 20 feb 97
4- Den som lyser allra starkast är kanske iranska Susan Taslimi som har en otroligt färgstark och karismatisk utstrålning.
Anna-May brodén.
5- Susan Taslimi är lika utmärkt som häxa och som skönhet.
Lars Lind, svd
6- Susan Taslimi skiftade sekundsnabbt från magisk sagoberätterska till grotesk häxa med gapande käft och vrålande morr för att lite senare erotiskt svaja sina höfter i förföriskt tusen och en natt-stämning.
Annika Brurholm, Västerbottens Folkblad. 8 feb 97.
7- Susan Taslimi i det första laget känner vi särskilt igen från hennes insats i Skikastas förra uppsättning. Här återkommer hon med sitt stora, härliga mångfacetterade fysiska och mimiska register…
Britt Nordbo, Bohusläningen/ Dals Dagblad 24-02-97
8- I föreställningens persiska berättelse om” Köpmannen Josef och den vackra Leila” medverkar Susan Taslimi som också översatt skrönan. Hon har en fantastisk mimik och ett utspel som gör att hon kan växla mellan olika roller på bara några sekunder.
Sten Alskans, Östra Småland , 13.03-97
CELESTINA. Av Fernando de Rojas. Regi: Leif Stinerbom. Riksteatern, 1996 - 97
1- Susan Taslimi spelar den sluga Celestina fängslande. Det klassiska kärleksdrama växer så fram tillsammans med ett alltmer tragikomiskt sidotema där den sluga Celestina utgör både föreställningens motor och magnet. Iranska Susan Taslimi spelar henne briljant, med en enastående förmåga att totalt förändra en scens stämning genom små skiftningar i mimik och kroppsgestaltning. Taslimi drar fördel av den åldrade Celestinas stela rörelser, och det på ett sätt som paradoxalt nog ger henne stor frihet att finstilt uttrycka explosiva känslor.
Sven Rånlund, Göteborgs-posten 14 mars 96.
2- Halvdöd med öppen mun och hängande tunga gör Celestina entré i en rullstol. Men så fort det ankas pengar studsar hon omkring på scengolvet och hycklar vänskap. Susan Taslimi gör en lysande personifikation av den girigheten själv. Hennes snabba kast, lysande ögon och demoniska mimik ställer henne genast i förbund med djävulen själv.
Sven Hansell. DN
3 - Rollen är visserligen vältalig och variationsrik - rent förbluffande kan hon (Susan Taslimi) inför våra ögon sjunka ihop och växa, förändras och förskjutas.
Margareta Sörenson, Expressen.
4- … den mångerfarne bodellmamman Celestina (Susan Taslimi) som i sina mörka stunder kan påminna om en mor Courage i hänsynslös driftighet… Hon ler och planerar illdåd. Hon är smeksam och infam. Och full av självmotsägelser, Kort sagt våldigt grann med alla sina tillkortakommanden. Och hon är det inte i mindre grad i Taslimis storsminkande tolkning med drag av Comedia och teatermaskerad.
Mario Grut, Aftonbladet 14/4 96
5- Susan Tasimi spelar Celestina och gör kopplerskan till huvudroll. Hon kastar sig mellan skröplig stumhet och girig beräkning och lägger till en skvätt kättja- det är formidabelt, såväl fysiskt som mimiskt.
Lars Ring svenska Dagbladet, 04707 97
6- Pjäsens centrala gestalt är också scenens. Susan Taslimi betraktas som en av Irans främsta skådespelerskor, och vi ska vara glada för att hon nu berikar vår svenska teater. Hennes Celestina är det bästa jag har sett på länge, hon är intensiv, stark uttrycksfull och rolig och hämmas inte det minsta av att det svenska språket egentligen inte är hennes.
Urban Arenblad, NLT 11 mars 96
7 - Som en tidligt kvinnlig Faust straffas Celestina för sitt samröre med Djävulen, och hela företaget slutar i ett veritabelt massmord…Men mest dubbeltydligt är författaren i behandlingen av Celestina, som alltså borde vara helt igenom ond och obehaglig men som är en synnerligen sammansatt och fängslande figur, fullkomligt magnifikt gestaltad av Teater Shikastas Susan Taslimi, med vitt medusahår och svavelosande besvärjelser.
Björn Gunnarsson, Hallands Nyheter 25 sep 97.
8- Susan Taslimi som Celestina är både rolig och förfärande med sin nakna girighet och hycklande inställsamhet. En bizarr men fängslande teaterupplevelse, må man säga.
Lennart Hjlämstedt, Sölvesborgs- Tidningen
9 - Susan Taslimis Celestina är briljant! Hon är girig, intrigant, listig och mäktig och stundtals djävulskt rolig.
Eva löwgren, Ystads Allehanda
10 - … rollprestationerna underordnar sig de kollektiva figurationerna. Men ett namn skall man kanske ändå framhäva: Susan Talimi i titelrollen. Hon visar ett oanat rikt register i sin bisarra roll: slagfärdig och lättfärdig, en häxa som blixtrar med ögonen och vibrerar av olika sorters lusta, både köttets och peningpungens.
CarlHåkan Larsén, Sydsvenska dagbladet.
11- Så länge får hon vara med är Susan Taslimis Celestina styckets centrum. Hon gör entré i rullstol, gråstripig som en huldra. Med stickande blick och girigt slingrande fingrar griper hon om slantar och smycken för saluförd kärlek.
Sven Olov Andersson, Värmlands Folkblad 04/04 96
12- När Celestina kommer in på scenen är Susan Taslimi en grinande häxa sittande i en rullstol med tunga i en grotesk grimas, hängande utanför munnen. När så möjligheterna för denna giriga varelse att få mer kommer, så flänger Taslimi upp ur sin rullstol till ett gående som vitnar om Celestinas livskraft. Det är gjort med en beundransvärd styrka och detaljrikedom som gör Celestina till en av vårens märlligaste scenfigurer.
Ingvar Engvèn, Södra Dalarnes Tidning 05/02 96
13- Celestina är den som gärna offrar en och annan mödom på kättjans altare om hon kan göra sig en hacka för besväret. Susan Taslimi gör henne nyckfull och oberäknelig men alltid på hugget när det gäller affärer.
Göran Hörnfeldt, Östersunds Posten 05/08 96
14- Susan Taslimi som fascinerade och förskräckte oss.
Anja Skirgård, 04/17 96
15-…Celestina överdådligt spelad av Susan Taslimi…
Åke Holmqvist Norra Skåne 04/13 96
SPELET OM ENVAR. Medeltida moralitet. Översättning och tolkning Margareta Ekarv. Regi Sara Erlingsdotter. Premiär 30/06 95 Ravlunda Kyrka
1- Susan Taslimi skuttar som döden vigt upp och klamrar sig fast på den Envar- Pär Milstams- rygg och hon spelar även sina övriga roller med bländande vitalitet.
Mia Löwgren, Ystads Allehanda 03/06 95
2- Susan Taslimi och Leif Hedberg delar på de alegoriska rollerna och jag vet inte vad jag är mest imponerad av- Taslimis mimik eller Hedbergs plastik fast det kunde lika gärna vara tvärtom.
Guje Matiasson, Arbetet 14707 95
3- …För Vem kan nästa ögonblick motstå själva döden när hon dyker upp, en vacker kvinna och en skrattande narr i trikåer, som ömsom skrämmer och lockar den förvirrade Envar. …Commedia, utan psykologiskt trassel och deklamatoriska brösttoner. Italiensk och elegant i Susan Taslimis tappning när hon som döden hänger som en påse på Envars rygg…
Ingegärd Waaranperä, DN 04/07 95
4- Susan taslim spelar Döden som en androgyn Harlekin.
Lars Ring, Svenska Dagbladet 08/08 95
5- Döden är en gäckande och snärjande kvinna, nästan magisk- Susan Taslimi, på en gång skålmsk och säker.
Carl Håkan Larsen Svenska Dagbladet, 02/07 95
DIBBUK, Mellan två världrar – Av Bruce Myres efter en dramatisk legend av Salomon An-Ski. Regi: Peter Oskarson. Premiär hösten 93. I rollerna Susan Taslimi & Peter Oskarson
1- Det är förfarligt sevärt, ett sätt göra teater som Oskarson är ensam här i landet och som visar på oväntade och oerhört spännande vägar vidare…
Idag
2- …en suveränt skicklig lek med masker, röster, scenerier…
Expressen
3- Båda utmärkta skådespelare, (Susan Taslimi, Peter Oskarson) som andas och vilar i tillit till varandra av ett sällsynt lyckligt slag.…Oskarson förbluffar…i ett avväpnande direkt tilltal till publiken och ett häpnadsväckande röstarbete…
Expressen
4- …fantastiska ögonblick…av möte, liv, gestaltning och bländverk……Dibbuk är ett mycket märkligt och fascinerande skådespel, magin står som osynlig tredje scenen…I första hand Susan Taslimi men också Peter Oskarson, använder rösterna till långt mer än berättande, dialog och sång. Rytmer, lockrop, skrik, tjatter. Susan Taslimi får det stundtals att låta som en flock storlommar lyfter under Orions höga tak. Det är mäktigt….Susan Taslimi besitter dock en så stark utstråling att det är omöjligt att inte dras in i hennes och Peter Oskarsons kraftfält.
Pia Huss, SvD 10/0 94
MEDEA av Euripides. Soloföreställning. Textbearbetning/Regi/Spel: Susan Taslimi. Premiär 26/12 91 Göteborgs Stadsteatern
1- Ända från Medeas skrik ur det kompakta mörkret på Studions scen…står den iranska skådespelerskan Susan Taslimis tolkning av Medea som ett ursinnets försvarstal. Taslimi spelar själv alla roller: Medea, kvinnan, Jason, Kreon och Budbäraren…Den iranska skådespelerskan förkroppsligar dramat i Kreons palats och blir i sin groteska dödsdans ett med berättelsen. När Medea dödar sina barn lider hela hennes kropp. Den fruktansvärda handlingen bär med sig sin motsatts. Svärdets oundvikliga rörelse hejdas oavlåtlig. Barnamordet blir i Taslimis spel en strid på liv och död. Medeas plågade skrik understryker de dubbla i situationen, men det som väger över i hennes starka tolkning är livskraften. Det går ett stråk av hetta rakt genom de isande dramat.
Anders Thuressor, Göteborgs Posten 29/12 91
”HÄKTET” 4 timmars Tv drama i 4 avsnitt. Manus: Kalle Lind. Regi: Susan Taslimi
1-….Närv och tydlighet, psykologiskt sammansatta karaktärer och politisk udd…. Den danske regissören Simon Staho som i en intervju anklagade svenska filmer för att vara tandlösa idylliker, borde ta en titt på ”Häktet”.
Ulrika Kärnborg, DN
2- För övrigt tycker jag att serien ”Häktet” i Susan Taslimis smarta regi håller stilen. Bäst i rutan just nu.
Ulrika kärnberg. DN
3- Häktet blev höstens bästa svenska dramaserie; totalt trovärdighet, engagerande, omskakande, välspelad…
Jan-Olov Andersson, Aftonbladet
4- Maxkväll i brottsmiljöer. Mest desperat i serien ”Häktet” där sista avsnitt inte var något slut utan en påminnelse om en miljö där inspärrningen och frigivningen är delar av ett paternosterverk av ångest, mästerligt utvecklad i Susan Taslimis regi till debutanten Kalle Lind begåvade manus.
Kerstin Hallert Aftonbladet
5- Starka porträtt i nya dramaserien ”Häktet”…. Regissören Susan Taslimi-skådis i SVT-serien ”Orka! Orka”. Där hon även regisserade flera avsnitt- har verkligen lockat fram det bästa hos ensemblen. Sällan så mänga personer skildras med sådan närvarokänsla.
Jan-Olov Andersson Aftonbladet
6- ”HETAS I RUTAN”: Susan Taslimi … regissör, som gjort starka och omskakande dramaserien ”Häktet.
Jan-Olov Andersson Aftonbladet, 23 okt 2005
7- ….Och Han (Kalle Lind) tillsammans med Susan Taslimi- lyckats hundraprocentlig med det som kanske är svårast av allt: att skruva karaktärerna intill karikatyrens gräns och samtidigt behålla en total trovärdighet, speciellt i dialogen.
Jonas Lundh- Aftonbladet.
8- Snabbt accepterar jag Häktets verklighet…Samma banaliteter och krokigheter som stärker trovärdigheten- just eftersom de finns där i alla sorts vardagar. Snyggt är det, på det där grågulbruna administrations-myndighets-byråkratiska-viset. Det enda färgstarka är den obligatoriska cirklar-i-rutor-tavlan från Ikea- och persongalleriet.
Ulrika Svensson, aftonbladet
9- ... tv-dramatik av högsta klass. Regissören Susan Taslimi skapade snabbt en tät, klaustrofobisk känsla av ett ställe där konflikter, hat, sorg och vanlig småaktig irritation när som helst kan explodera. I stället för fördomsfullttillyxade karaktärer, som jag befarat, kom vi så tätt inpå rollfigurerna att minsta por syntes. Alla blev människor i all sin skröplighet.
Britta Svensson expressen
10- En biofilm kan man gilla för känslan, för de vackra actionscenerna. Men i en tv-serien måste man tycka om hata eller åtminstone bry sig om karaktärerna. Varför ska man annars se dem nästa vecka igen? I ”häktet” växer karaktärerna sig bredare med avsnitt och det är då det blir kul…. Fyra timmar är det värt att vänta på en upplösning som förvånar.
Charlotte Ågren, Hälsinborgs Dagblad
HUS i HELVETE. Regi & Manus: Susan Taslimi- Långfilm. Premiär öppningsfilm Göteborgs Filmfestival 2002
1- Settled in Sweden för the past decade, Iranian actress Susan Taslimi (known for her work in Bashu, the little Stranger) make an impressive debut as a director in this no-hols-barred look at the travails of an Iranian family attempting to adjust to their new homeland…..Taslimi clearly loves working with her actors, and powerfully orchestates all the nuances of the family`s collective and individual emotions, creating a revealing and engaging look at cultural and generational collisions. Susan Taslimi is a celebrated Iranien actress. During her years in Sweden she has been active in the theater. This is her directorial debut on film.
Los Angeles Filmfestival.
2- Part horrific comedy, part drama of family horrer.
Barbara Scharres, Skiskel film center Chicgo
3- Hus I Helvete är en överraskande frisk och rolig film och en häpnadsväckande debut av skådespelerskan Susan Taslimi som både skrivit och djärvt regisserat detta kontrollerade kaos där vårt Sverige får en rannsakande och komisk genomlysning.
Gunnar Bergdahl, Göteborgs Filmfestival 2002,
4- - Mycket är bra i Susan Taslimis film. ..Och ljuvligt är hur kvinnorna skildras- Sensuella, fräcka, viljesstarka. Det är så skönt att se en film där kvinnorna får vara hela människor och där lusten efter kärlek och sex inte alls har med ålder och smala kroppar att göra, som så ofta annars i vårt samhälle där starka känslor verkar vara förbehållet personer med låg ålder och tillika kroppsvikt.
Göteborgs Filmfestival 2002
5- Susan Taslimi debuterar med en film om kvinnorna och sex, en film där kvinnorna har många ansikten. Men en sak är klar: de är kåta men har olika strategier för att leva ut sin sexualitet…Susan Taslimi kopplar ett komisk grepp på en tragisk problematik. …
Agneta Svensson
6- Taslimi Skildrar häftiga krockar mellan olika synsätt, det ena auktoritärt, patriarkaliskt, det andra med respekt för individens egna val. Filmen borrar sig djupare ned samtidigt som den vidgar perspektivet…”Hus i Helvete” blir därför en modigare film. Humorn är burlesk och drastisk och filmen blir i vissa ögonblick rena farsen. Tempot skruvas upp och hela filmen präglas av en för svensk film ovanlig intensitet…
Annika Gustavsson, Syd Svenska dagbladet
7- Susan Taslimi har gjort sina karaktärer starka och komplexa…Hus i Helvete är en i sina stunder otäckt och brännhet skidring av en familj där mannen till varje pris vill behålla sin heder. Men Hus i Helvete är mer än så. Det är en skruvad och humoristisk berättad film, som trots sin svärta bjuder på mycket värme och som, det kan jag avslöja redan nu, inte slutar med något hedersmord.
Anna Hedelius, Nyhetsbrev
8- …Fria, fräcka, storslagna scener…
Göteborgs posten
9-…kryddstark berättelse med varm humor…en rasande rolig film...
Helsingborgs Dagblad
10-…Burlesk och Drastisk…ovanlig intensitet…
Sydsvenska Dagbladet
11-…Uppfriskande historia om traditioner och uppror…
Dagens nyheter
SUSAN TASLIMI. Som REGISSÖR.
Teater, Ur press:
VD av Stig Larsson. Premiär på Folkteatern Göteborg. 21 April 2007
1- Regin tonträff och precisionen i rolltolkningarna är värda högt betyg. En av Folkteaterns tätaste föreställningar under senaste år.
Hans Ingvar Hanson SvD 26 april/07
2- Underbarsevärd föreställning. stor skådespelar konst.
Göteborgsposten 23 april/07
3- Gränsen mellan ute och inne, mellan yttre och inre, är upplöst. Allt och alla ligger öppna för invasioner. Det som återstår av den heliga familjen är till salu för några tusenlappar.
Mikael Löfgren, DN 23 april/07
4- En förstklassigt stark upplevelse.
Björn Gunnarsson, Hallands Nyheter 23 april/ 07
5- Folkteaterns bästa på många år. Dramatikern Stig Larsson och dess regissör, Susan Taslimi är utan tvivel det bästa som har hänt Folkteaterns stora scen på många år. Stig Larssons moderna och demoniska mysteriespel har tyvärr hunnit vinna ännu mycket större aktualitet än vid Dramatens urpremiär i slutet av åttitalet, och Susan Taslimis, strama, precisa regi öppnar ytterligare visuellt starka rum för 2000-talets eskalerande fokus på individ, kropp och makt, i motsats till frihet, omsorg och solidaritet,
Styckens väldiga sprängkraft hanteras av Susan Taslimi med sådan fingertoppskänsla i såväl rollbesättning som regi, att pjäsens fem karaktärer under dramats långsamt exploderande intrig stiger fram i pregnanta och genomarbetade porträtt.
Anders Thuresson, Bohusläningen 25 april/07
LASERMANNEN Av Bengt Ohlsson (Inspirerad av Gellert Tammas bok ”Lasermannen, berättelse om Sverige”. Urpremiär på Studion på Göteborgs Stadsteater 2005
Scenografi och kostym: Lili Riksèn
Ljus: Anders Johansson
Dramaturg: Nadia Gabay
Mask och peruk: Mikaela Artèn
Redigering och mixning av dokumentärfilmmaterial: Tomas Lundmark
Filmning: Andreas Wessberg
I rollerna: Eric Ericson, Boris Glibusic, Hanna Bogren, Roberto Gonzalez, Maria Rudberg, Lasse Pierrou, Peter Melin och Anna Bjelkrud
1- Susan Taslimi är en fenomenal personinstruktör som mejslar ut alla sina karaktärer med stor noggrannhet och både hon och Bengt Ohlsson har ett charmerande sätt att balansera mellan humor och allvar.
Fredrik Pålsson, Sydsvenskan
2- Detta är en uppsättning som Stadsteatern kan vara stolt över: En nyskriven svensk pjäs- välregisserad, skickligt spelad och med elegant scenografi. Som, trots sitt skrämmande ämne, både är underhållande och tankeväckande.
Kajsa Öberg Lindsten, Scenkonst
3- Det är effektfullt med klipp ur tv reportage, löpsedlar och tidningsurklipp projicerade på kulisserna….. Pjäsens början är lysande. Boris Glibausis som den mördade iranier och Eric Ericson som Lasermannen har varsin monolog som går rakt i maggropen på Publiken. Deras spel i Susan Taslimis regi dröjer inte en sekund i något onödigt eller ördrivet.
Bruno Bran, Proletären
4- Det här är en föreställning som bökar inombords, lika intelligent och intressant som frustrerande.
Anneli Dufva, kultur nytt
5- Som helhet är Lasermannen en mycket välspelad föreställning, som blir allmängiltig just genom att vara så svensk och så personlig.
Vibeke Karlander, Båros tidning
6- Redan att kliva in i Studion på Göteborgs Stadsteater är som att kliva in i ett rent helvete faktiskt…. Susan Taslimis regi är rapp, den är nästan uppsluppen, och med film och musik gör de på ett väldigt snyggt sätt väldiga fina tablåer som ger de här karaktärerna tid och rum…. Jag går där ifrån och känner mig uppfylld, för det här fungerar som jag tycker att bra teater ska fungera. Den verken förenklar eller förskönar, den värjer inte för obehagiga sanningar, utan den visar bilder av världen precis som det ser ut, och det inte är så himla vackert alla gånger, men det är sent, och det tycker jag är bra.
Anna Hedeljus., Kulturnyheterna
7- Jag måste tänka tillbaka till Elverksfestivalen i våras på Pustervik för att komma på en teaterföreställning som jag tyckte mycket om, nämligen Peter Birros Arbetarklassens sista hjältar. Vad är det som den har gemensam med Lasermannen utom att båda är så välspelade? Det kanske är just det, det lugna tempot, det välformulerade manuskriptet, men kanske mest ändå att det finns en djup mänsklig dimension i föreställningen.
Åke S Petersson, Scenkonst
8-….Lasermannen kommer in på sin cykel, oklanderligt klädd. I Eric Ericsons skickliga gestaltning är ha en gåta och en osentimental tragedi: förkrossade och kylig, inte tom, men ihållig, så att hela hans strama kropp ge klang av en förlust han inte själv vet om längre. Scenerna från hans barndom med Peter Melin i de två rollerna som hans bror respektive bäste vän är lysande teater.
Ingegärd Waaranperä, DN
9- Det måste ha varit ett osedvanlig otacksamt arbete för regissören Susan Taslimi att försöka få liv i ett stycke nästan helt utan dialog eller möjligheter till utspel mellan olika personer.
Hans Peterson, Hallansposten
10- I sin dramatik har Bengt Ohlson skalat bort hela skildringen av polisarbete och fört in två förhörsledare som talar med mamman, pappan, brodern, vännen, läkaren och Ian Wachtmeister, samtidigt som lasermannen och en iranier som får symbolisera alla offren kommer till tals. Det är ett grepp som fungerar väl och som Susan Taslimi förvaltar utomordentligt.
Kersti Bergold, Vestmanlands Läns Tidning
DET EPILEPTISKA RIKTMÄRKET Av Martina Montelius Regi : Susan taslimi
Urpremiär 13 oktober 2002, Teater Galeasen.
I rollerna: Ingela Ohlson, Nomi Rapas
Scenbild: Ulf Englund
Kostym: Maria Feldin
1- Susan Taslimis regi är skärp och känslig i sin blick för pjäsen allmängiltiga bild av familj, föräldrar och barn i 2000-talet….på Galeasen blir än en gång teaterleken dödligt allvar.
Margareta Sörenson, Eexpressen
2- Susan Taslim gör rätt i att regissera Martina Montelius familjedrama ”De Epileptiska Riktmärket” som om pjäsen abrupta språkfigurer var helt normala. Montelius lätt absurdistiska repliker brukar annars fresta till en motsvarande scenisk gestaltning, men denna gång får de båda rollerna befolka en högst vanlig lägenhet av vardagsröra i två rum och kök.
Claes Wahlin, Expressen
3- ”En pjäs som skär ner till benet, skoningslöst…
Lars Lind, SVD
4- ”det starkaste man kan se i Stockholm just nu”
5- ”Höstens knytnävsslag i magen”
Nöjesguiden
KYSS MINA SKOR Av Lucia Cajchanová & Amir Barghashi. Regi : Susan Taslimi. Urpremiär: Uppsalas Stadsteatern mars 2002
Scenografi& kostym: Annika Nieminen Bromberg
Ljussättning: Mats Ölin
Mask & peruk: Anna Lilja
Dramaturg: Marie Persson Hedenius
Medverkande: Margareta Stone, özz Nujen och Anders Byström
Erotik. Makt. Kollision. Förortscentrum. Folkets hus. Pjäsen Fröken Julie har just avslutats. Vaktmästaren Nasir är kvar till sist. Han har sett varenda föreställningen. Kvar är också Anja. Skådespelerska som spelar titelrollen. Det oväntade mötet börjar som en trevande attraktion. Till synes fördomsfritt närmar de sig varandra. Men skilda förutsättningar och förväntningar driver dem mot en brutal konfrontation.
1- I pjäsen finns skärpa och insikt. Men också medkänsla och en upprördhet som förefaller att inte kunna stillas förrän vrångt vridits till rätta. Därav hettan och trycket i denna modernt Strindbergska Julie.
Mario Grut, Aftonbladet
2- Anders Byströms fyrkantiga regissör Magnus får här representera ”folk, den allmänna meningen”. När han dyker upp och hotar med polisen förvandlas Nujens rakryggade och attraktive Nasir till en krum, skräckslagen liten man. Det är det mest plågsamma att se, i denna Susan Taslimis uppsättning. Så obehaglig blir denna lek med Nasirs hela existens att det känns som en lättnad att strax därefter se alla skådespelarna i vänligt samspråk på Stockholmståget.
Sara Granath, Svenska Dagbladet
3- Tyngdpunkten i regissören Susan Taslimis iscensättning ligger dock på de vaga gränserna i det sociala livet mellan lek och allvar och vid frågan om respekt för den mänskliga integriteten.
- Att regissören avstått från att göra Anders Byström i rollen som regissör Magnus till en karikatyr eller schablon, vilket annars hade legat gärna till hands, är också det någonting att räkna uppsättningen till godo….Därutöver har Susan Taslimi i sin regi inte heller försummat att ge plats åt både inskott här och var av avväpnande humor. Okonventionella scenlösningar som när ljuset mot slutet helt frankt släcks och en hel del sensualism.
Bo- Ingvar Kollberg., Uppsalas nya tidning
4- Lekfull stämning som blir alltmer sexuellt laddad, medan dansmusiken från den pågående kulturfestivalen tränger igenom från lokalen bredvid. Det är ett könsmöte över klassgränserna som slutar lika katastrofalt som Julies och Jeans, men förloraren är här oundvikligt Nasir. …..Dessa 50 minuter av samtidsdramatik berättar mer än ett års samlade tv- debatter om ”invandrarfrågan”.
Nils Schwartz, Expressen
MEDEA av Euripides. Soloföreställning. Textbearbetning/scengrafi//Regi/Spel: Susan Taslimi. Premiär 26/12 91 Göteborgs Stadsteatern
Skisser till Kostym och Mask Touka
Kostym Gabriella Grennard7 Ulla Petersson på Desinekompaniet och Nasrin Barati.
Mask Lars Carlsson, Anna Säve. Ivan Johansson.
Producent & Regiassistent & Talpedagog Anders Lövqvist
1- Ända från Medeas skrik ur det kompakta mörkret på Studions scen…står den iranska skådespelerskan Susan Taslimis tolkning av Medea som ett ursinnets försvarstal. Det är en avskalad och ren föreställning…Den iranska skådespelerskan förkroppsligar dramat i Kreons palats och blir i sin groteska dödsdans ett med berättelsen…När Medea dödar sina barn lider hela hennes kropp. Den fruktansvärda handlingen bär med sig sin motsats. Svärdets oundvikliga rörelse hejdas oavlåtlig. Barnamordet blir i Taslimis spel en strid på liv och död: Medeas plågade skrik understryker de dubbla i situationen, men det som väger över i hennes starka tolkning är livskraften. Det går ett stråk av hetta rakt genom de isande dramat.
Anders Thuressor, Göteborgs Posten 29/12 9
SUSAN TASLIMI, Som skådespelare,
Film, Ur press:
”Susan Taslimi `s career changed forever the face of professional acting. The versatility of her performances was instrumental in the success of Beizai`s cinematic career.”
Close up, Iranian cinema, past, present and the future. By: Hamid Dabashi, Filmcritic, Professor and Chair Department of Middle east and asian Languages and Cultures- Columbia Universit, NewYork USA.
”THE BALLAD OF TARA” Regi& Manus: BahramBeyzai. Premiär Internatinonal du film Cannes 1980
1- ”The impeccable acting of Suan Taslimi as Tara is the indication of perfekt choice and of the remarkable capability of the actor in the cultivation and performance of her role. This capability is evident not only in her acting but also in her phyionomy. Susan Taslimi- in her wheat-like complexion, elongated nose, set-back but penetrating,open,and intimidating eyes, witch at time have that affectionate look, bony and sculpted cheeks, the wrinkle of power at the side of her mouth, the thin line of thought on her long forehead, her tall stature, and then that authority in her demeanor and speech- is the very epiph of Mother-Earth: That very mythological vision of woman that can very well belong to yesterday, today, or tomorrw, and all the time remain thoroughly woman.”
Close up, Iranian cinema….Shahla Lahiji, Filmkritiker, tidningsredaktör, Teheran, Iran.
2- With ”Ballad of Tara” Beyzai fully developed his personal style and his unique ability to adapt traditional iranian forms of drama to the screen. With the charismatic Susan tslimi playing the lead role, te film explores the feminine power at the base of persian mythology, subverts the sterotypical depictions of woman in iranian film and has strengthened Beyzai´s reputation as a ”womens´s director”.
Víennale´95, Tribute to Bhram Beyzai
3-With the charismatic Suan Taslimi playing the lead role, the film explores the feminine power at the base of persian mythology, subverts the stereotypical depictions of woman in iranian film and has strengthened Beyzai`s reputation as a woman`s director
”BASHU, THE LITELE STRANGER”. Regi & Manus: Bahram Beyzai, 1990.
1-…The work of a master…reminiscent of early Kuruosawa.
Eliot Stein, VillageVoice
2- ”Bashu, the little Stranger” by Bahram Beyzai, has been voted the best Iranian film film by Iranien critics. Made during the Iran-Iraq war and originally banned, it tells of a poor farm wife trying coax a young war refugee out of his rear and trauma,; it features a brilliant performance by actress Susan Taslimi.
The Iranian Cinema, by Godfrey Cheshire
3- …The film realy belongs to Susan Taslimi as Nai. Play a primal symbol herself, she`s earth and air, substance and spirit, strength and beauty each simutaneously etched in her every move, her very maner. This is a stanning performance.
Starlight Cinema ( in van Courver, B.C.) Film guide. Feb.15-apr.25,1991 page 23
4--”Testamente to Power of Love”…There´s much of Anna Magnani in Taslimi´s gestures and volcanic talent- in her tenderness and pasion and humor. This superbly gifted actress and the equally resourceful Afravian take this film way beyond sentimentality.
Kvin Thomas, Los Angeles Times June 8, 1990
5- ”Miss Taslimi, prone as she is to extravagant, earthy gestures, makes a strong and affecting presence, and the film`s scenes of village life are vivid.”
Janet Maslin, New York Times 14 sep, 1990
6- The Iranien actress Susan Taslimi is powerful and accomplished in ”Bashu, the litel Stranger”…….. Taslimi is a forceful actress; it`s too bad we won´t be seeing much of her, since Iranien movies don´t come our way every day.
Jami Bernard
7- susan Taslimi´s Nai is tower of physical and moral strength who is able to withstand both the prolonged absence of her husband, and the ostracism by her neighbors……Both Taslimi and Adnan Afravian are exelent, deftly portraying both the emotional extremes and subtleties of their characters.
Danny Feingold, Village
8- Bashu Stumbles his way into a farm run by (Nai) Susan Taslimi, a young mother of two trying to hold things together while her husband is off seeking work- call it Anna Magniani part.
Henry Sheehan, The Hollywood Reporter june 7 1990
9- …The performance of Susan Taslim earthy and beatiful…
Jonathan Mandell, Newsday, sep 14 1990
10- FILM pick of the week: ”Bashu, the litel Stranger”. Taslimi gives a rivetingly nuanced performance…..
Ella Taylor, Calender, Los Angeles Times
11- ”Rolltolkningarna är perfekta, med oförglömliga Susan Taslimi… en skådespelerska som är något av en iransk Anna Mangani”.
Voice
12- Wonderous, flawless. Bashu, the Litel Stranger is a pure joy.
Kevin Thomas Los Angeles times.
13- Cry of hope amid the suffering.
Rick Gorden . The globe and mal (Canada da`s national newspaper-FM)
14- … I sanningen värd en stor svensk publik.
Nöjesguide
MAYBE SOM OTHER TIME. Regi/manus/klipp Bahram Beyzai
Bayzai introduces the complex character of a woman (admirably realizied by Susan Taslimi…In Film Mounthly and other periodicals, Maybe som Other Time, was considered as one of the year´s best.
Out of Iranian cameras
SUSAN TASLIMI, som SKÅDESPELARE,
Teater, Ur press, Sverige:
MEDEA. Av Euripides. Riksteatern/ Mellby Scenkonst. Regi: Sara Erlingsdotter. 1999
1- Susan Taslimi förvaltar rollen som Medea på ett förträffligt sett . Hennes gestaltning har det konstnärliga format, det flöde som går utanpå alla stiliseringar och rytmiseringar, som om alla hennes inövade rörelser och repliker alltid är dom lyckligaste just här och nu. Hennes kropp suger maximalt med energi ur den lilla upphöjda spelplatsen och hon lyckas verkligen frammana ett intensivt känt främlingskap genom att ladda scenen med sin totala närvaro. Man blir inte det minsta förvånad när Susan Taslimis Medea anropar Zeus och ett milt sommarregn genast börjar smattra mot teatertältet.
Rikard Loman, Dagens Nyheter 5/7 99
2- Mot dessa ljusa gestalter bryter Medea av som en brinnande svetslåga. Susan Taslimi materialiseras ur mörkret, själv klädd i genombrutet svart och med det kolsvarta håret inramande det kraftfulla ansiktet. Hon är den främmande kvinna och Taslimi behandlar sina repliker med en helt magnifik och egenartad precision. Hennes tillvaratagande av det vokala känner inga gränser. Hon andas utdraget långsamt som pythian, övergår till att tala ett annat språk, spetsar en slutkonsonant, gör en åtbörd med handen. I hennes språk talar konsekvent en annan, djupare och mer kroppslig, erfarenhet. Det är vackert, oroande och helt och hållet fängslande,
Barbro Westling, Aftonbladet 5/7-99
3- Visste man inte att pjäsen är 2500 år gammal hade man kunnat tro att Medea ´s roll var skräddarsydd för svarta, starka Susan Taslimi, med ett ångestskrik som överröstar och genomborrar allt.
Thomas Lunderquist, Kvälls Posten 7 juli 99
4- Scenen domineras dock självklart av den iranska skådespelerskan Susan Taslimi. Det finns bara ett ord för hennes Medea-Magnifik! Klädd i dramatiskt, böljande svart i kontrast till de enkla kostymer i ljusa naturfärger tar hon ut dramats alla känslosvängar rejält- och övertygande. Med ett personligt rörelsemönster är hon ångestriden, heligt förbannad, beräknande, vansinnig, sårad och sorgsen. Hon hasar, hon sliter sitt hår, hon vrålar ut sin sorg och sin ilska och hennes intensiva ögon håller publiken i ett fast grepp vare sig de är sorgsna och tårfyllda eller ljungar av hat. Medea vinner med Susan Taslimi publikens sympati trots sina grymma gärningar…Applåderna som avslutar det hela verkar aldrig vilja ta slut.
Gunnila Wedding, Skånska dagbladet.
5- Medeas känslor får megastyrka mot inramningens strama nollställdhet- och tack vare Susan Taslimis skådespelarkonst…Den inre kamp Euripides så insiktsfullt och mångbottnat skildrar speglas intensivt i Susan Taslimis dramatiska ansikte och glödande blick. Hon getaltar en stark, intelligent, passionerad kvinna, offer för den vilda lidelse som kuvar hennes förstånd. Hon väger listigt olika hämndstrategier mot varandra, slits mellan motstridiga känslor. I en lång scen djupandas Taslimi så att et hotfullt, dovt ljud hörs i hela tältet medan Jason talar. Hennes behärskning av röstens uttrycksmedel är suverän.
Gun Zanton- Ericsson, Östgöta Correspondonten, 5/7 99
6- Taslimi förmår fånga den djupa tragik som den komplicerat sammansatta karaktären rymmer, inte desto mindre hennes ofrånkomliga kärlekssorg som undan för undan en destruktiv svartsjuka. Inte sedan jag såg Margareta Krook som Medea, i TV-teaterns uppsättning från 60 talet, har jag sett en sådan egensinnig framställning, full av energi. Med sitt böljande kroppsspråk och talang att med jämna mellanrum brista ut i ångestladdae vrål.
Johan Person, Ystad Allehanda 7 juli 99
7- Susan Taslimi bär hela denna laddning av själva förtvivlan och av handlingskraftig desperation i sin röst och sin gestalt. Hon hör hemma i en annan dimension än måttens och balansens;…
Carlhåkan Larsén, Sydsvenska 7/ 7 99
8- Susan Taslimis Medea är en flykting i främmande land. En kvinna som utstrålar lika delar desperation och kvinnlig urkraft. Någonting liknande gestaltade Susan Taslimi i Reza Parsas debutfilm ”Gränsen” …Den som sett henne där glömmer henne aldrig. Samma glödheta gestaltning av en kvinna som också hon hotas av utvisning.
Ingela Brovik, Arbetet 9/7 99
9- För många aktrister med de tillämpliga utförsgåvorna i avseende på förmåga till passionerad och lidelsefull gestaltning och borrande själslig introspektion är naturligtvis Medea en önskeroll. För den mörka och intensiva Susan Taslimi med hennes säregna diktion och plastiska uttrycksfullhet syns den nästan vara skriven. I hennes ansikte, kroppshållning oh oavbrutna sceniska närvaro tycks främlingskapet vara direkt inskrivet och i röstens pendlingar mellan det lågmälda och det desperata röjs hela registret av förtvivlan och uppgivenhet, vrede, hat och triumf. Det är en stark och märklig prestation och sannolikt egentligen själva anledningen till och förutsättningen för hela produktionen.
Jan s Håkanson, Hallandsposten 10/ 9 99
NILS HOLGERSSON av Selma Lagerlöfs bok. Manus: Susanne Marko / Leif Stinerboom. Regi : Leif Stinerbom. 1998
1- Susan Taslimis kloka, värdiga Akka fyller både Nils och åskådarna med respekt. En Selma i fågelskrud. Det är en rolltolkning präglad av musikalitet och utsökt fågellik i huvudrörelse och övrigt kroppsspråk.
Gun Zanton-Ericsson. Ösigöta Correspondenten 21 augusti 1998
UR MIMERS KÄLLA. Skrönor och Sagor. Regi: Leif Stinnerbom, Riksteater, 1997
1- Det hade varit bättre om de två skådespelargrupperna hade gripit in mellan varandra. Rytm och balans hade blivit mera levande och man hade inte behövt sakna Susan Taslimi i hela andra akten. Hon är en häpnadsväckande skådespelerska som med sitt register, böjlighet och kraft kan skrämma vettet ur en karl när hon förvandlar sig från kvinna till gubbe, kärring eller vad som helst som är glupskt.
Lars-olof Franzén. Dagens Nyhter. 10 nov 96.
2- Susan Taslimi kan genomföra sådana skiftningar som från ljuv förälskelse till djävulskt hat så att det är svårt att förstå att de kommer från ett och samma ansikte.
Gösta Hörnfeldt.
3- I särklass är Susan Taslimi i rollen som Azrail. Hon laddar sin dödsängel med obeveklig död och obetvinglig sexualitet i ett. Det ät en förtärande kraft som anas bakom håret framför ögonen och händer som liksom knivar sakta och spikrakt dras över den utvaldes strupe. Jag får rysningar.
Petter Larsson, Nheterna 20 feb 97
4- Den som lyser allra starkast är kanske iranska Susan Taslimi som har en otroligt färgstark och karismatisk utstrålning.
Anna-May brodén.
5- Susan Taslimi är lika utmärkt som häxa och som skönhet.
Lars Lind, svd
6- Susan Taslimi skiftade sekundsnabbt från magisk sagoberätterska till grotesk häxa med gapande käft och vrålande morr för att lite senare erotiskt svaja sina höfter i förföriskt tusen och en natt-stämning.
Annika Brurholm, Västerbottens Folkblad. 8 feb 97.
7- Susan Taslimi i det första laget känner vi särskilt igen från hennes insats i Skikastas förra uppsättning. Här återkommer hon med sitt stora, härliga mångfacetterade fysiska och mimiska register…
Britt Nordbo, Bohusläningen/ Dals Dagblad 24-02-97
8- I föreställningens persiska berättelse om” Köpmannen Josef och den vackra Leila” medverkar Susan Taslimi som också översatt skrönan. Hon har en fantastisk mimik och ett utspel som gör att hon kan växla mellan olika roller på bara några sekunder.
Sten Alskans, Östra Småland , 13.03-97
CELESTINA. Av Fernando de Rojas. Regi: Leif Stinerbom. Riksteatern, 1996 - 97
1- Susan Taslimi spelar den sluga Celestina fängslande. Det klassiska kärleksdrama växer så fram tillsammans med ett alltmer tragikomiskt sidotema där den sluga Celestina utgör både föreställningens motor och magnet. Iranska Susan Taslimi spelar henne briljant, med en enastående förmåga att totalt förändra en scens stämning genom små skiftningar i mimik och kroppsgestaltning. Taslimi drar fördel av den åldrade Celestinas stela rörelser, och det på ett sätt som paradoxalt nog ger henne stor frihet att finstilt uttrycka explosiva känslor.
Sven Rånlund, Göteborgs-posten 14 mars 96.
2- Halvdöd med öppen mun och hängande tunga gör Celestina entré i en rullstol. Men så fort det ankas pengar studsar hon omkring på scengolvet och hycklar vänskap. Susan Taslimi gör en lysande personifikation av den girigheten själv. Hennes snabba kast, lysande ögon och demoniska mimik ställer henne genast i förbund med djävulen själv.
Sven Hansell. DN
3 - Rollen är visserligen vältalig och variationsrik - rent förbluffande kan hon (Susan Taslimi) inför våra ögon sjunka ihop och växa, förändras och förskjutas.
Margareta Sörenson, Expressen.
4- … den mångerfarne bodellmamman Celestina (Susan Taslimi) som i sina mörka stunder kan påminna om en mor Courage i hänsynslös driftighet… Hon ler och planerar illdåd. Hon är smeksam och infam. Och full av självmotsägelser, Kort sagt våldigt grann med alla sina tillkortakommanden. Och hon är det inte i mindre grad i Taslimis storsminkande tolkning med drag av Comedia och teatermaskerad.
Mario Grut, Aftonbladet 14/4 96
5- Susan Tasimi spelar Celestina och gör kopplerskan till huvudroll. Hon kastar sig mellan skröplig stumhet och girig beräkning och lägger till en skvätt kättja- det är formidabelt, såväl fysiskt som mimiskt.
Lars Ring svenska Dagbladet, 04707 97
6- Pjäsens centrala gestalt är också scenens. Susan Taslimi betraktas som en av Irans främsta skådespelerskor, och vi ska vara glada för att hon nu berikar vår svenska teater. Hennes Celestina är det bästa jag har sett på länge, hon är intensiv, stark uttrycksfull och rolig och hämmas inte det minsta av att det svenska språket egentligen inte är hennes.
Urban Arenblad, NLT 11 mars 96
7 - Som en tidligt kvinnlig Faust straffas Celestina för sitt samröre med Djävulen, och hela företaget slutar i ett veritabelt massmord…Men mest dubbeltydligt är författaren i behandlingen av Celestina, som alltså borde vara helt igenom ond och obehaglig men som är en synnerligen sammansatt och fängslande figur, fullkomligt magnifikt gestaltad av Teater Shikastas Susan Taslimi, med vitt medusahår och svavelosande besvärjelser.
Björn Gunnarsson, Hallands Nyheter 25 sep 97.
8- Susan Taslimi som Celestina är både rolig och förfärande med sin nakna girighet och hycklande inställsamhet. En bizarr men fängslande teaterupplevelse, må man säga.
Lennart Hjlämstedt, Sölvesborgs- Tidningen
9 - Susan Taslimis Celestina är briljant! Hon är girig, intrigant, listig och mäktig och stundtals djävulskt rolig.
Eva löwgren, Ystads Allehanda
10 - … rollprestationerna underordnar sig de kollektiva figurationerna. Men ett namn skall man kanske ändå framhäva: Susan Talimi i titelrollen. Hon visar ett oanat rikt register i sin bisarra roll: slagfärdig och lättfärdig, en häxa som blixtrar med ögonen och vibrerar av olika sorters lusta, både köttets och peningpungens.
CarlHåkan Larsén, Sydsvenska dagbladet.
11- Så länge får hon vara med är Susan Taslimis Celestina styckets centrum. Hon gör entré i rullstol, gråstripig som en huldra. Med stickande blick och girigt slingrande fingrar griper hon om slantar och smycken för saluförd kärlek.
Sven Olov Andersson, Värmlands Folkblad 04/04 96
12- När Celestina kommer in på scenen är Susan Taslimi en grinande häxa sittande i en rullstol med tunga i en grotesk grimas, hängande utanför munnen. När så möjligheterna för denna giriga varelse att få mer kommer, så flänger Taslimi upp ur sin rullstol till ett gående som vitnar om Celestinas livskraft. Det är gjort med en beundransvärd styrka och detaljrikedom som gör Celestina till en av vårens märlligaste scenfigurer.
Ingvar Engvèn, Södra Dalarnes Tidning 05/02 96
13- Celestina är den som gärna offrar en och annan mödom på kättjans altare om hon kan göra sig en hacka för besväret. Susan Taslimi gör henne nyckfull och oberäknelig men alltid på hugget när det gäller affärer.
Göran Hörnfeldt, Östersunds Posten 05/08 96
14- Susan Taslimi som fascinerade och förskräckte oss.
Anja Skirgård, 04/17 96
15-…Celestina överdådligt spelad av Susan Taslimi…
Åke Holmqvist Norra Skåne 04/13 96
SPELET OM ENVAR. Medeltida moralitet. Översättning och tolkning Margareta Ekarv. Regi Sara Erlingsdotter. Premiär 30/06 95 Ravlunda Kyrka
1- Susan Taslimi skuttar som döden vigt upp och klamrar sig fast på den Envar- Pär Milstams- rygg och hon spelar även sina övriga roller med bländande vitalitet.
Mia Löwgren, Ystads Allehanda 03/06 95
2- Susan Taslimi och Leif Hedberg delar på de alegoriska rollerna och jag vet inte vad jag är mest imponerad av- Taslimis mimik eller Hedbergs plastik fast det kunde lika gärna vara tvärtom.
Guje Matiasson, Arbetet 14707 95
3- …För Vem kan nästa ögonblick motstå själva döden när hon dyker upp, en vacker kvinna och en skrattande narr i trikåer, som ömsom skrämmer och lockar den förvirrade Envar. …Commedia, utan psykologiskt trassel och deklamatoriska brösttoner. Italiensk och elegant i Susan Taslimis tappning när hon som döden hänger som en påse på Envars rygg…
Ingegärd Waaranperä, DN 04/07 95
4- Susan taslim spelar Döden som en androgyn Harlekin.
Lars Ring, Svenska Dagbladet 08/08 95
5- Döden är en gäckande och snärjande kvinna, nästan magisk- Susan Taslimi, på en gång skålmsk och säker.
Carl Håkan Larsen Svenska Dagbladet, 02/07 95
DIBBUK, Mellan två världrar – Av Bruce Myres efter en dramatisk legend av Salomon An-Ski. Regi: Peter Oskarson. Premiär hösten 93. I rollerna Susan Taslimi & Peter Oskarson
1- Det är förfarligt sevärt, ett sätt göra teater som Oskarson är ensam här i landet och som visar på oväntade och oerhört spännande vägar vidare…
Idag
2- …en suveränt skicklig lek med masker, röster, scenerier…
Expressen
3- Båda utmärkta skådespelare, (Susan Taslimi, Peter Oskarson) som andas och vilar i tillit till varandra av ett sällsynt lyckligt slag.…Oskarson förbluffar…i ett avväpnande direkt tilltal till publiken och ett häpnadsväckande röstarbete…
Expressen
4- …fantastiska ögonblick…av möte, liv, gestaltning och bländverk……Dibbuk är ett mycket märkligt och fascinerande skådespel, magin står som osynlig tredje scenen…I första hand Susan Taslimi men också Peter Oskarson, använder rösterna till långt mer än berättande, dialog och sång. Rytmer, lockrop, skrik, tjatter. Susan Taslimi får det stundtals att låta som en flock storlommar lyfter under Orions höga tak. Det är mäktigt….Susan Taslimi besitter dock en så stark utstråling att det är omöjligt att inte dras in i hennes och Peter Oskarsons kraftfält.
Pia Huss, SvD 10/0 94
MEDEA av Euripides. Soloföreställning. Textbearbetning/Regi/Spel: Susan Taslimi. Premiär 26/12 91 Göteborgs Stadsteatern
1- Ända från Medeas skrik ur det kompakta mörkret på Studions scen…står den iranska skådespelerskan Susan Taslimis tolkning av Medea som ett ursinnets försvarstal. Taslimi spelar själv alla roller: Medea, kvinnan, Jason, Kreon och Budbäraren…Den iranska skådespelerskan förkroppsligar dramat i Kreons palats och blir i sin groteska dödsdans ett med berättelsen. När Medea dödar sina barn lider hela hennes kropp. Den fruktansvärda handlingen bär med sig sin motsatts. Svärdets oundvikliga rörelse hejdas oavlåtlig. Barnamordet blir i Taslimis spel en strid på liv och död. Medeas plågade skrik understryker de dubbla i situationen, men det som väger över i hennes starka tolkning är livskraften. Det går ett stråk av hetta rakt genom de isande dramat.
Anders Thuressor, Göteborgs Posten 29/12 91
CINEMA. CV
Susan TASLIMI
Susan Taslimi Film AB
Box 12177,SE 102 25 Stockholm, SWEDEN
Email:: taslimisusan@gmail.com
blog: http://susantaslimi2.blogspot.com
www.taslimifilm.se
Short CV - Cinema
Graduate of Teheran University’s Faculty of Fine Arts, Department of Drama in directing and acting.
FILMOGRAPHY:
As filmmaker:
2005: Häktet (The Custody), Television series in four episodes produced by SVT Väst,
Gothenburg, Sweden
2004: Orka! Orka! (Go on! Go on!) Three episodes of a television series produced by
SVT Väst, Gothenburgh, Sweden
2004: Älskar, Älskar och Älskar (Love, Love and Love) Produced by SVT Drama,
Stockholm, Sweden
2002: Hus i Helvete (All Hell Let Loose) A movie based on my own script produced by
Migma Film, Stockholm, Sweden. It was the opening film in the Gothenburgh Film
Festival 2002. It has been screened at several international film festivals around the world
As actress: some films
2003-2004: Shole, one of the main caracters of the TV series Orka! Orka!
1995: Aisha, the leading role in the short film Gränsen (Never), by Reza Parsa, Swden.
The film won many prizes at several film festivals around the world. It won an Oscar for
"Best Graduate Film 1996"
1988: The twin sisters Kian and Vida, the leading caracters, in the Iranian movie
Perhaps Some Other Time, by Bahram Beyzai
1987: Prince`s bride, one of the main caracters in The Spell, Iranian movie by Dariush
Farhang
1986: Nai, leading role in Bashu, The Little Stranger, Iranian movie written and
directed by Bahram Beyzai. It was released 1990
THE BEST IRANIAN FILM FOR ALL TIME. By Iranian’s Film Critics in 1999
1985: Rezvane, the leading role in The Mare, Iranian movie by Ali Jakan
1983: Fateme, one of the main caracters in Sarbedaran, Iranian TV series directed by
Susan Taslimi Film AB
Box 12177,SE 102 25 Stockholm, SWEDEN
Email:: taslimisusan@gmail.com
blog: http://susantaslimi2.blogspot.com
www.taslimifilm.se
Short CV - Cinema
Graduate of Teheran University’s Faculty of Fine Arts, Department of Drama in directing and acting.
FILMOGRAPHY:
As filmmaker:
2005: Häktet (The Custody), Television series in four episodes produced by SVT Väst,
Gothenburg, Sweden
2004: Orka! Orka! (Go on! Go on!) Three episodes of a television series produced by
SVT Väst, Gothenburgh, Sweden
2004: Älskar, Älskar och Älskar (Love, Love and Love) Produced by SVT Drama,
Stockholm, Sweden
2002: Hus i Helvete (All Hell Let Loose) A movie based on my own script produced by
Migma Film, Stockholm, Sweden. It was the opening film in the Gothenburgh Film
Festival 2002. It has been screened at several international film festivals around the world
As actress: some films
2003-2004: Shole, one of the main caracters of the TV series Orka! Orka!
1995: Aisha, the leading role in the short film Gränsen (Never), by Reza Parsa, Swden.
The film won many prizes at several film festivals around the world. It won an Oscar for
"Best Graduate Film 1996"
1988: The twin sisters Kian and Vida, the leading caracters, in the Iranian movie
Perhaps Some Other Time, by Bahram Beyzai
1987: Prince`s bride, one of the main caracters in The Spell, Iranian movie by Dariush
Farhang
1986: Nai, leading role in Bashu, The Little Stranger, Iranian movie written and
directed by Bahram Beyzai. It was released 1990
THE BEST IRANIAN FILM FOR ALL TIME. By Iranian’s Film Critics in 1999
1985: Rezvane, the leading role in The Mare, Iranian movie by Ali Jakan
1983: Fateme, one of the main caracters in Sarbedaran, Iranian TV series directed by
PRIZES

DIRECTOR, ACTRESS,WRITER:
2004: Special Mention, Sguardi International Film Festival of women directors,
Milan, Italy, for Hus i Helvete (All Hell Let Loose)
2003: Stockholm City Award of Honors, for work in the arts, contribution to cultural life in Sweden and for the portrayal of the sensual and forceful women in the film of Hus I Helvete (All Hell Let Loose)
2003: Best Feature Film from Brooklyn Film Festival for Hus i Helvete (All Hell Let Loose)
2002: Montreal Award for Best First Feature Film 2002 and Special Mention from Montreal World Film Festival, for Hus i Helvete (All Hell Let Loose)
2002: Gothenburg Film Festival Award of Honors for Hus i Helvete (All Hell Let Loose)
ACTRESS:
2003: The Iranian Independent Film Critics Association (IIFCA) The best actress after revolution. IRAN
1999: Declared by the IIFCA to be The best Iranian film actress of all time. IRAN
1999: The Swedish Academy prize for the part MEDEA, from the drama of EURIPID. Sweden
1997: The Swedish National Theatre award as Best Actress in the part of Celestina. SWEDEN
1990: The IIFCA prize for Best Leading Actress for the film Bashu, The Little
Stranger of B.BEYZAI. IRAN
1989: The IIFCA prize for Best Leading Actress for the film Perhaps Some Other
Time of B.BEYZAI. IRAN
1986: The Iranian Independent Film Critics Association (IIFCA) prize for Best Leading
Actress for the film The Mare of A.JEKAN . IRAN
APPOINTMENTS:
2007-2008: Member of the Board of the Swedish Institute of Stockholm’s Actors Academy
2006-2008: Member of the Swedish Directors Association
2005-2008: Member of the Cultural Institute of theater for helping the theater Companies
2003-2004: Member of the Board of the Swedish Institute of CULTUR1999-2001: Memb
Inscription à :
Articles (Atom)